don't be afraid.

ja, men vad hade ni trott? att jag skulle vara ute och träffa vänner denna kväll? yeah right. ser ni inget mönster i att jag nästan alltid sitter framför datorn på helgernas kvällar och nätter? jag trivs bäst i mitt egna sällskap när allt kommer omkring och ska jag vara ärlig så är det jävligt skönt att känna så. visst fikar jag, enormt mycket också, går även ut kanske en gång i månaden och träffar vänner emellanåt över en hemmakväll i soffan.. men det ska till människor som jag verkligen känner mig riktigt riktigt trygg med för annars kan jag lika gärna ta fram ensamvargen i mig.

idag måste jag dock medge att ensamvargen känner sig lite väl ensam då alla mina tusen planer för kvällen gick åt helvete. det där med besvikelse och förhoppningar kan jag skriva om någon annan gång, inte nu.