the way i feel.

ibland tar en väldigt obehaglig känsla över hela min kropp. någon form av ensamhet. det är något som saknas i mitt liv, något att göra. jag har tappat allt vad intressen heter och istället sover jag alt. slappar bort all ledig tid. jag vill inte ha det så för det är en jävla tomhet som bara blir större och större ju mindre jag gör. jag vill inte vara en hemmakatt som bara beger sig ut på äventyr någon gång ibland men lik förbannat blir jag det ändå. jag vill kunna följa med på saker som jag egentligen inte alls intresserar mig av, tex en spelning med ett band jag bara tycker är okej. lik förbannat spelar jag martyr mot mig själv och stannar hemma. jag vill ju inte vara i vägen för de som faktiskt är intresserade. jag vill kunna skärpa mig, stå på mig och faktiskt göra saker för min sociala persons skull, men som så många gånger förut så är det den delen av mig som får lida... så nu sitter jag här och har panik för att jag är dum i huvudet och inte tar mig för något. jag mår inte bra.