stunden då gabi blev till hästen.
allt för dig hästen, allt för dig.
allt för dig hästen, allt för dig.
jag mår bajs. hostar mig sönder och samman, kan inte sova, kan inte äta... låg bara och grät igår för att jag helst av allt bara ville sova, bli frisk eller alt. dö. ska försöka äta något nu på lunchen då jag inte fått i mig så mycket mer än knäckebröd sen i söndags eftermiddag...

ibland vaknar jag i ren skräck, rädd för det vakna tillståndet. idag är en sådan dag där allt känns jävligt tungt och jag skulle helst vilja sova bort de närmsta timmarna. kalla det ångest eller vad ni vill, jag har tappat ord på känslan som funnits i mitt liv längre perioder de senaste fem åren men som på senaste året bara kommit sporadiskt. oftast kan jag handskas med det men ibland känns det som att jag tappar fotfästet helt och faller långt långt nedåt. vad det beror på vet jag fortfarande inte efter flertalet timmar framför någon som studerat mitt psyke och efter mycket eget grubblande. jag orkar inte heller lägga ner särskilt mycket energi längre på att försöka få ett svar då jag helt enkelt accepterat att jag har hemska dagar som ibland triggas av en liten händelse, ett ord eller oftast inget alls. det som får mig att inte lägga mig där i sängen och isolera mig totalt är att jag i slutändan vet att jag mår förbaskat bra, även om det känns jobbigt idag. jag har vänner som jag skulle döda för och en familj som efter många om och men är mitt allt.
när jag kom hem från jobbet idag väntade denna fina blus på mig i ett paket innanför dörren. helt underbar och fin från fred perry som jag budade hem på tradera. efter ett litet lyckorus begav jag mig till stan för att träffa anna. vi tog en fika och sen gick vi lite i butiker som bla resulterade i en ny kjol för en billig peng. helt perfekt. sjukt fin dag.
jag är trött. jag är ensam hemma vilket känns ganska trist. dock har jag lyckats laga mat, alldeles själv, så imorrn är jag duktig och har matlåda med mig till jobbet. nu ska jag lyssna på billy bragg och kedjeröka.
min katt misse somnade in i natt. inte gråtit så mycket som jag gjort idag på väldigt länge. han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. min älskade misse.
våren har mer eller mindre kommit. det känns då solen värmer mitt ansikte men det känns också på så många andra sätt. våren för med sig så mycket och jag känner redan att jag börjar må bra.
jag kan inte bestämma mig huruvida jag ska fortsätta vara redhead eller ej. de färger jag annars har som förslag är mörkbrunt eller gå tillbaka till mitt vita. kluven. med en utväxt på 1,5 cm så är det dags att bestämma sig. måste färga det i dagarna innan jag får panik på skiten men det är ju just det, att välja. beslutsångest deluxe.